Summering 2009

Jag hade höga förväntingar på 2009 som klätterår, framförallt för repklättring. Repklättringen blev dock katastrofalt undangömt. Jag hade kört uthållighetsträning hela vintersäsongen, knappt ett boulderpass, så när våren kom stod jag redo att krossa långa pumpleder. Men då solen knackade på dörren så rynkade jag på näsan frågande och handlingsförlamad försvan våren framför mina vältränade armar. Det tog ända till augusti innan jag klippte mina första dubbelkarbiner på allvar. OCh då var pumpträningen långt bort.

Hur kan då detta komma sig? Våren tog liksom bara slut och sommaren är pågrund av knott och värme värdelös för klättring. Men som tur var så tog jag mig några gånger till Västervik i Augusti så att jag i vartfall fick klättra något rep denna säsong. Västervik är desutom helt underbart. Sportklättring som är bättre än någon annanstans jag varit(det säger iof inte så mycket.). Sjöända och Dynestad är helt klart mina favoritområden i repklättring och det är många problem som jag ser fram emot att klara i år.

Ett annat skäl till att jag inte klättrat så mycket rep är att hela hösten har ägnats åt bouldering. Det har varit min första riktigt bouldersäsong. Innan denna säsong hade jag inte bouldrat hårdare än 6c(och det var en lyckoträff jag aldrig lyckades att repetera). Denna säsong har jag helt plötsligt börjat klättra betydligt hårdare. Kanske blev jag under av någon märklig anledning starkare, trots att jag bara körde långsamma traverser, eller så blev jag bara bättre på att nöta. Det var en dag i mitten av april då jag plötsligt upptäckte två saker. 1) Det gick utmärkt att vara ute och bouldra själv vilket gav mig helt nya möjligheter. 2) jag kunde klättra 7A, det var Lunacy has found us som fick ge vika. Det var såklart en fantastisk upplevelse och plötsligt fick jag för mig att jag var världens hårdaste buldrare. Jag fick även skickat the pledge 7A innan sommaren stoppade ner buldringen i sin värmesäck. Tillbaka i Umeå på hösten kunde jag plötsligt klättra urhårt igen. Greven 7B+ fick kapitulera och efter några susande ryggfall även The real Lunacy 7B. Man behöver tydligen inte träna för att bouldra, det räcker att nöta.

Bästa repled 2009:
1. Tower of Power, Sjöända 7b,- en kraftled med 6 dynamiska flytt. Detta är otroligt rolig apklättring.

2. Lugnet före stormen 7a+, TKAK-klippan. - Fick skicka denna vackra led under ett av de få repklättertillfällena i våras. Umeås utan tvekan finaste led(som jag har klättrat)

3. Fenix, Blåberget 6b+, - Topprep, 5grader och genomblöt/rinnande klippa, men så underbart att få klättra rep igen efter en hel höst utan ett enda tillfälle. OCh så trevligt med sprickklättring för mig som inte traddar.


Bästa bulder 2009:
1. The Real Lunacy, Håkmark 7B. En härligt häftig bulder med häl och slop.

2. Lunacy has found us, Håkmark 7A. Gillar inte problemet som så men det var så skönt att få göra det. Att helt otippat visa mig själv att jag faktiskt kunde klättra 7A.

3. Greven, Håkmark 7B+. För att sekvensen är så urbota fin och då jag nu har lärt mig den kan repetera den i oändlighet.


Här en liten film från sjöända på den dynamiska Tower of Power. Klarar den dock inte på detta försök.